man som ligger i en sjukhussäng och serveras mat av en sjuksköterska
Hälsa

Stroke - och vad du kan göra för att minska risken

Publicerad

Var 17:e minut får någon i Sverige stroke. Innan den här timmen är slut har 3 personer drabbats. Men vad är det som gör stroke så vanligt? Kan du själv göra något för att minska risken att drabbas? Och vad ska du göra om du tror att någon är drabbad? Det tittar vi närmare på i denna artikel.

Som alltid finns det människor som ligger i riskzonen för olika sjukdomar.  När det kommer till stroke tillhör de som har högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes och åderförkalkning den största riskgruppen. Även de som röker och de som inte är fysiskt aktiva riskerar att drabbas. Dessutom ökar risken att drabbas av stroke med stigande ålder. Medelåldern för insjuknande är 73 år för män och 77 år för kvinnor. 

Vad är en stroke, egentligen?
Hjärnans nervceller är beroende av att få näring och syre via ett finmaskigt nät av blodådror. När dessa ådror av någon anledning inte kan förse hjärnan med syre och näring tar nervcellerna snabbt skada och kan till och med dö. Vi talar då om en stroke.

Det finns olika typer av stroke:

Stroke av hjärninfarkt
Hjärninfarkt innebär att en blodpropp uppkommer i ett blodkärl som förser nerverna i hjärnan med syre och näring. I vissa fall handlar proppen om långvariga pålagringar, åderförkalkning, som minskar kärlens förmåga att transportera blodet. Till slut blir det helt stopp i systemet. I andra fall handlar det om en propp som bildas någon annanstans i kroppen och som sedan vandrar upp i hjärnan. Propparna flyttas med blodströmmen tills dess att storleken på blodkärlet är så litet att blodproppen kilas fast i i den och stoppar blodflödet.

Stroke av hjärnblödning
Hjärnblödning innebär att ett kärl i hjärnan eller på hjärnans yta brister. Blod tränger då ut i hjärnvävnaden och påverkar nervceller på olika sätt, bland annat med mekaniskt tryck som leder till nervcellsdöd. Ibland kommer hjärnblödningen av att ett pulsåderbråck brister. Det här drabbar främst något yngre personer och är ofta genetiskt betingat.

Pulsåderbråck i hjärnan
Ett pulsåderbråck (aneurysm) kan bero på en medfödd kärlmissbildning eller svaghet i kärlväggen. Denna kan spricka och ge upphov till hjärnblödning. TIA – övergåendestrokesymtom, när hjärnan varnar TIA är en form av stroke som innebär mindre efterverkningar för den drabbade.

TIA står för transitorisk ischemisk attack och innebär att ett område i hjärnan tillfälligt är utslaget pga upphörd blodtillförsel, vilket ger övergående strokesymtom.  Strokesymtomen ska gå tillbaka av sig själv inom 24 timmar för att kunna kallas för TIA.

Vilka är symptomen?

  • Domningar eller plötslig svaghet i ansikte, armar och ben
  • Plötslig förvirring eller svårigheter att tala och förstå
  • Plötsliga synstörningar på ena eller bägge ögonen
  • Plötslig yrsel, svindel, dubbelseende eller försämrad­ balans och koordination
  • Kraftig abrupt insättande huvudvärk 


Minska risken för stroke – känn pulsen
Förmaksflimmer är den vanligaste rytmstörning i hjärtat hos äldre. Det kan vara obehagligt i sig när hjärtat slår oregelbundet men den största faran utgörs av att sjukdomen medför en ökad risk för stroke. Förmaksflimmer ger i snitt fem gånger ökad risk att drabbas av stroke.

Förmaksflimmer betyder att hjärtats förmak inte drar ihop sig så effektivt som de borde. Det här gör att blodet i hjärtat inte pumpas runt som det brukar göra, och då kan det bildas blodproppar som kan föras med blodet från hjärtat till blodkärlen i hjärnan vilket kan leda till stroke.

Det är viktigt att upptäcka förmaksflimmer och ett sätt du själv kan göra det är att känna din puls.

Gör så här: 

  1. Sitt ned i lugn och ro. Vänd upp handen med handflatan mot dig. Känn med två fingrar på handleden, precis nedanför tummen. Där sitter pulsådern. 
  2. Känn slagen under 30 sekunder. 
  3. Anteckna om pulsen är regelbunden eller oregelbunden. Fortsätt att notera pulsen varje morgon och varje kväll under två veckor. 

Mer information finns på www.kännpulsen.se

Om du upptäcker att du har en oregelbunden puls ska du ta kontakt med din läkare för att kontrollera vad det kan bero på.

Om du misstänker att någon drabbats - tiden är AKUT
Med rätt insatser i rätt tid kan många liv räddas. För att rätt vård ska kunna ges, måste sjukvården alarmeras så fort som möjligt när någon drabbas av stroke. Är du i närheten av någon som du misstänker kan ha fått en stroke ska du använda dig av AKUT-testet:

Ansikte
Genom att be en person le går det att avslöja om båda ansiktssidorna hänger med. Om ena sidan är slapp även när personen ler, tyder det på stroke.

Kroppsdel
Genom att be en person att sträcka båda armarna rakt fram kan också den för stroke så vanliga sidoförlamningen lätt upptäckas. Ofta faller ena armen ned vid denna övning inom tio sekunder. Om ena armen faller är risken för stroke uppenbar.

Uttal
Talsvårigheter är mycket vanliga vid stroke. Be personen som är drabbad av ett anfall att upprepa en enkel mening. Det kan vara den enklaste av meningar, såsom ”solen skiner idag”. Om personen ifråga misslyckas, handlar tillståndet om ett pågående stroke- alternativt TIA-anfall. Misslyckandet kan handla om att personen sluddrar, eller har mist sin förmåga att hitta rätt ord.

Tid
Tiden i AKUT-testet handlar om att agera direkt. Varje sekund räknas om en person drabbas av stroke. Tveka inte att larma och ringa efter ambulans.

Källor:
www.hjart-lungfonden.se
www.stroke.se
www.hjarnfonden.se
www.1177.se
www.stroke.se/akut-test-vid-stroke
www.pfizerhalsa.se